Kärlek Träning

Vind, burpees och kärlek

Det blåser en kall enveten vind över träningsresorten Playitas, och den upphör aldrig. Den får skinnet att knottras och yogamattorna att fladdra och är man inte på Fuerteventura för att surfa är den bara sjukt irriterande.

Men vinden är också det enda som inte är perfekt. Den efterlängtade träningsveckan är äntligen här och jag har tre vänner, en bisarr packning och massor av lust och energi med mig.

berg
Formen är lite sådär för kontorsråttorna. Vi ligger på en plätt av sticksigt gräs och flämtar redan under uppvärmningen på Fitness Cross-passet andra dagen.
– Nu kör vi, säger Gyula och langar fram bollar och cylindrar fulla med vatten som skvalpar i ofas med rörelserna. Fyra burpees, åtta thrusters och tolv fällknivar. 12 minuter. Kööör!
Vi tappar bollarna och vinglar hit och dit medan vi kämpar på och Gyula är halvnöjd.
– BÖJ på benen, gastar han. Det här är ingen BODYPUMP!
Och vi älskar ju Gyula, så vi lyder och kör thrusters tills låren skakar lika mycket som vattnet i bollarna. (Själv slänger han upp min kompis i luften snabbare än jag hinner få upp telefonen för att fota.)

lyft
På morgnarna springer de inbitna löparna upp på berget innan frukost, men jag har min prime time på kvällarna och väljer pilates. Har ni testat pilates? Det är lite som en yogaform som någon uppfann mitt i fyllan. Inte ett dugg snyggt, i alla fall inte när morgonstela amatörer ligger med höfterna i vädret och pendlar med armarna. Instruktören Sara gör konstiga ljud, som en höna, när det är dags att öka tempot. Men Sara är världens coolaste, hon skulle kunna se ut som en höna och vi skulle alla vilja vara som hon i alla fall. Vi pendlar och pendlar och morgonsolen värmer i ansiktet och jag tänker att jag vill bara ligga här hela dagen och göra konstiga pilatesmoves och aldrig flytta mig. Då plötsligt är det någon som råkar släppa sig och vi garvar och tappar både fokus och power house (bålstabiliteten) och alla låtsas att det var någon annan.

sara
Vi kör tre eller fyra pass om dagen och hinner inte bada fast det kvittar för det är apkallt. Vi får nya vänner och konstiga solbrännor med vita brottarlinjeformer och röda änglavingar på ryggen.

rygg
Vi lär oss massor på föreläsningarna  och äter som hästar. Och jag tänker på hur mycket korkat det sägs om träningshets (den slöes ständiga trumfkort, som en GP-krönikör kallade det). Här finns ingen hets. Här finns glädje och energi, valfrihet och hjälpsamhet och det är befriande fritt från borden och måsten och ångest och begränsningar. Här finns kärlek till ens viktigaste partner i livet – kroppen. Och den så kallade hetsen lyser med sin frånvaro.

Jag provar spinning, fastän cykling är det värsta jag vet. Men det här är en vecka för nya upplevelser. Om Zdravco från förra årets resa såg ut som någon man vill ha till kompis om man blir rånad i en mörk gränd, så ser spinninginstruktören Petri mer ut som rånaren. Typ livsfarlig (se toppbild). Petri älskar schlager och kör jättehög musik. Sen sjunger han ännu högre.
– THE KING OF ROCK ´N ROLL, vrålar Petri och spelar mossiga Björn Skifslåtar. Mer motstånd! Nu sjunger vi!!
Sen överröstar han musiken med en overkligt hög stämma och min svägerska som är från Canada fattar ingenting men vi cyklar som tusan för vi älskar ju Petri också.

Sista dagen blir en av de där dagarna som man kommer att minnas som en perfekt dag. Plötsligt kommer solen, vi nyttjar varenda timme till pass och avslutar dagen på beachbaren, för den envetna vinden tar äntligen en paus. Stjärnorna lyser starkare än hemma och jag är klarvaken och stark och glad och tacksam för att jag har hittat så rätt.

Jag vill inte bara ha ett power house. Jag vill vara ett power house.


Gillar du träning? Eller kanske inte? Läs gärna inlägget Att sätta sin partner sist, om mitt livs stora steg från lataste lat till aktiv.

gruppbildEtt stort tack till fantastiska arrangörerna Henrik med dito instruktörer på Aerobicsweekends, som jag varmt rekommenderar. Och låt er inte luras av namnet – så mycket mer än aerobics.

You Might Also Like

4 Kommentarer

  • Reply
    Carina Strömwall
    18 mars, 2016 at 22:11

    Du skriver så himla bra Emma. Du har fångat veckan perfekt och om jag inte längtade innan så längtar nu ännu mer efter nästa resa. Kan nästa bli lika bra eller kanske ännu bättre? Må gott och skriv vidare, jag ska följa din blogg ??
    Carina
    p.s armbandet är skitsnygt.. ✨?

    • Reply
      Emma Lindroth Steinwall
      20 mars, 2016 at 16:22

      Vad glad jag blir, tusen tack!
      Nästa år blir det atletvecka, eller hur? 🙂

  • Reply
    Hur kul har du egentligen? | Word by Steinwall
    31 mars, 2016 at 16:13

    […] min telefon var mindre kul). Euforisk dansglädje under Summerburst på ett soldränkt Ullevi. Att cykla och sjunga schlagers som en galning. Eller när Sandra, som gillar att prova hattar, glömmer att hon har något på […]

  • Reply
    Nu skaver det överallt | Word by Steinwall
    13 april, 2016 at 17:54

    […] istället för att ta tag i det enskilda problemet. Man måste inte ta ut skilsmässa för att få åka på semester själv. Man måste inte säga upp sig för att skapa tid till det man brinner för (och då tänker jag […]

  • Lämna en kommentar

    This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.